Ylva

Location:

Location: Sidans ägare
Zipcode:
Country:

Latest Followers:

Marie Eriksson

Stats

Blogs: 437
Texter: 2
Memos: 1
events: 43
audio tracks: 10
images: 118
PDF: 1
videos: 5

Känslan av förlorat

user image 2022-04-01
By: Ylva
Posted in: default
Känslan av förlorat

* Inga aprilskämt från mig i år här i Spanien firas skämtdagen den 28 december, jag gick på två skämt förra året.

Jag försöker tänka ut ett ord för hur jag upplever tanken om situationen just nu men den är svår att finna, helt förlorad helt enkelt precis som mitt pass.

Om du missat skrev jag på fb för någon dag sedan, undrade om någon kunde finna saker, ibland lyckas jag men när det gäller mitt eget är det en mara. Oj vilket gensvar, men trots över 100 kommentarer är passet ett minne blott. Jag har fått enkla tips, för ibland är saker bara så enkla att det ligger mitt framför ögonen på en, som i en resväska, bland papper på skrivbordet, i en kökslåda. Men även tips som var lite extra men nada.

Det hör till saken att vi har vänt ut och in på hela huset. Inte bara som det låter, utan i två veckors tid har vi gått igenom huset över fem gånger. Första tre genom att leta igenom, den fjärde genom att lyfta ut allt, städa områdena allt eftersom, skaka kläder, gå igenom fickor, skaka böcker, sängkläder, handdukar till och med packa om kartonger med minnen eller som med jul och halloweensaker. Vi, alltså inte bara jag har sett på ytan, under, bredvid, ovan, under, dragit fram skåp, soffor, i soffor, bakom lådor, i skafferiet. Jag ger mig attan på att det inte finns ett ställe vi inte sökt på. Nu är i alla fall huset i topptrim, från golv till tak (även bilen som är rekondad).

Jag har lagt Tarot, känt in energier, trots att jag inte gillar pendel drog jag några varv med den med, i huset, över papper, jag har gått med pekare, lagt sax och nycklar i fönstret, pratat med mitt undermedvetna, helt desperat har jag testat allt, även det jag inte tror på. Lärdomen i det är att jag fortfarande är övertygad om att det mesta är bra andliga verktyg, kanske det är en liten prövning i detta?

Jag skulle inte ut och resa, utan det var för ett viktigt möte jag behövde passet men nu är det kört. Det lustiga, märkliga i det hela är att sedan jag gick utbildningen till Infinite Possibilities är jag lycklig, jag borde ligga ihopkrupen hysteriskt gråtande men även om jag är ledsen är jag lycklig inombords (det ena utesluter inte det andra). Det även att det under 19 dagar regnat konstant mixat med sandstormar och andra stormar, jag har nog aldrig frusit så mycket som denna vinter, inte ens när jag bodde i Norrland. Nu ska äntligen solen titta fram och som kontrast ska det vara -1 i natt, det är inget i Sverige, lite annorlunda i Spanien, kanske ändå första april skämtar med mig aprilo?

Jag har nu bestämt mig (då jag egentligen inte har något annat val) att börja en ny fas i mitt liv idag, kanske det är ett skämt, men tro mig det känns på mer allvar än något annat.

Jag känner det som att jag varit i en process sedan jag flyttade hit, först lockdown, planerna om en kursgård i de spanska bergen brakade totalt samman med några vänskaper. I stället skapade jag möjligheterna med distanskurser med zoommöten, något som jag med uppskattning ser tillbaka på, men tröttsamt att ha kursmöten flera kvällar i veckan.  Det blev till utbildningar, Tarot och runor har bara några gånger kvar, det har varit en häftig tid från i höstas att få dela av min kunskap i dessa möten samt personliga möten.

Alla är vi i processer, en del är bara omedvetna, själv analyserar jag allt, jag menar verkligen allt men det betyder inte att jag kommer fram till självklara svar, men det skapar upplevelser. Nu ska jag fundera ut resten av dagen, hur jag ska tacka till alla som engagerat sig i att leta mitt pass, erbjudanden för april månad, sedan ska solen få skina på mig, det som inte dödar det härdar sägs det, jag är helt levande trots min största motgång på flera år.

Bjuder på en morgonbild, den osminkade sanningen, det om inte något ser ut som ett skämt ;)

Samt - det vi förlorar skapar något annat
(vet inte om det är ett talesätt sedan tidigare, men idag är det mitt).

Dislike 0